However it feels, it leaves me feeling less.

Jag ska låta det äta mig tills du kan skära dig på mina vässade revben.
Mina hjärtslag ska komma lika nära huden som dina gjorde.
De ska synas genom tyget och få dig att förstå, att jag kommer aldrig att komma över dig.

Är för övrigt betydligt mer aktiv --> här <--

Och jag går vilse i ständiga gråzoner.

God jul.

Jag behöver ingen jordlig undergång för att marken ska ryckas från under mina fötter.  

Och jag vill bli full på ölen du köpt till dig själv.

Min katt är bättre än din katt.

Hjärtslag.

Les amours imaginaires.
Se den.

Jag läcker ut längs gatorna, sipprar ned i småstadens kloaker.

Blir till pärlor på din panna.

Och jag dränker mina sorger i sinnenas kval kväljningar stockar sig i struparna så som morgontrafiken för mina ögonlock de bländas av ljuset från TV:n som glömdes bort i nattens kärleksfulla hattumult och orden som formas betyder ingenting nej de betyder ingenting för ingenting har någonsin betytt någonting.

Och blåmärket längs min käke matchar solen som tränger genom frostgrenarna.

Jag har förlorat 2140 gram till sjukdom och sorg. Har funnit lusten och tappat den igen.
December, fem dagar in och 141 dagar av hjärtslag har gått.

Jag är vintersprucken och mina händer svider för varje handtag, famntag, klapp eller kyss.

Anteckningar pt.10

Och vi hade drömmar om världen och löften om evigheten.

12 låtar, 54 minuter.

Blanda dem på egen risk.

Notiser från november.

Tonsätt mina ord och ta all cred.

Och jag förlorar mig själv för snart finns ingenting kvar.

Varför har ni inte lärt mig att leva?

Vad gör man när man känner hur man kollapsar inifrån?

I kväll vill jag bara ha någon som håller om mig.

Ett slag.

(Rakt genom märgen.)

Jag är hemma igen, men drar snart vidare till varmare breddgrader.
Vet inte om jag är ledsam eller lättad över att få vara borta från den här staden.

Soundtrack för dagen.

Det är London, baby.
Och gatubelysningen sätter människorna i brand.

I morgon lämnar jag allt för ett slag.

Allt vi känner är regnet på våra ögonlock och röken som river våra strupar.

Orden sipprar ut och låter mer sammanhängande än någonsin.

"Jag vet inte hur vi ska göra."

Or you won't understand.

kortsluten PUNKT tumblr PUNKT com

Allt här i världen.

Men aldrig din kärlek.

Jag är trött på det relativa. På det enkla. Livet är för ointressant. Så det jag gör är att förpesta det istället.

Ge mig något som tar mig någonstans (för fan).

Jag har inget mer att säga. Jag är tom på ord.

Anteckningar pt.9

Vi är skapade av stjärnstoft under himlens valv.
Vi är åtskilda av särstoff över markens blod.

I've got that summertime, summertime sadness.

Kiss me hard before you go
Summertime sadness
I just wanted you to know
That, baby, you're the best

Och det är som att livet har vänt ut och in på mig gång på gång, så många gånger att jag inte längre kan se min egen rätsida.

Gåshud och allt som hör därtill.

Det är tusen nålar om intestinum tenue [tunntarmen].

Note to self: Amerikanskt tonårsdrama är inte bra för dig.

Det är när iscensatt kärlek får ens tårkanaler att gå från ebb till flod som man vet att man saknar det på riktigt, även fast det är då som det gör som mest ont. Kärleken på duken är inte äkta, men kärleken på pappret med din handstil - det är så äkta det kan bli.

Din skuld är min skuld, och min lathet förbittrar tillvaron med aska.

Så nära får ingen gå.

Jag vill ha din ryggrad här
Fäst den i mig

Jag är alltid tryggast när
du är en liten bit ifrån

(och jag blåser bort med vinden och drunknar i septemberregnet)

Även fast det gått månader nu, så letar jag fortfarande efter din varma huds doft i min halsduks gömmor.

Innan jag dör.

Ska jag se Matt Shultz sjunga orden "No nothing sacred, still waiting on that explanation", och skrika med tills min röst spricker lika mycket som hans. Basta.

God damn, God damn.

Dör lite så fint är det.



They might be psycho killers
But tonight I really don't care
So I say turn up the music
Take me home or take me anywhere

Det värsta är att allt jag säger att jag kommit över rinner över mig varje natt. Ofta ned för ryggraden, krälar upp över magen, hugger sig genom naveln och lägger sig som en fet slemmig klump runt levern. Kommer tillbaka och hånar mig.
Säger: "Du är inte alls så stark som du vill att andra ska tro."
Varpå jag svarar; "Nej jag vet, jag är svagast i världen. Som liten var jag stark, stark som Pippi – men vem var inte det?"

Har ni tänkt på hur läpparna liksom svullnar när man gråter?

KNÄCKER JAG FINGRARNA SKA HAN VARA VÄRRE.

Now I notice that I drink too much.

Jag har varit på festival. Stod längst fram på Miike Snow. Kan nu dö lycklig.

P.S Klippte av mig håret idag när jag kom hem (som (btw) var lila innan).

Jag var ångesten i ångan från det varma vattnet längs mina salta kinder blandade med sorgen och längtan och sångerna från dina varma vattenläppar under strålar av ljus och armar över ländryggar som drar en närmare intill när man måste kvävas för smärtan sitter för långt in och har inte fått komma ut förrän då när jag stod under det rinnande vattnet.

Vi är inte sånna som i slutet får varann.

Knäck mig på mitten och skapa den smäll du är ute efter, då.

They split the secret up six ways.

We're catching bullets in our teeth
It's hard to do but they're so sweet
And if they take a couple out
We try to work things out
We catching bullets with our
Heads and hearts and all the darkest parts of us
It's strange to find such light
In such endless night

Det är inte långt kvar nu.

Även fast det alltid är dig jag försöker glömma på bussen till verkligheten, när sädesfälten är täckta av junifrost och sol, så är det aldrig tillräckligt jävligt för att det faktiskt ska fungera.
Och när jag sitter där i en busskur sex kilometer bort och någon skrivit ordet;
H
E
L
V
E
T
E vertikalt så ler jag för mig själv och tackar vem det nu var som skrev så för att han/hon/den/det satte ord på mina känslor, sådär klockan fem över sex en onsdagsmorgon, med en cigarrett i handen, Nada Surf i öronen och ljudet av dina ord i huvudet.

"Eller vad vill du att jag ska säga?"

Jag är som rökmoln i ensamheten.

Jag har spenderat två kvällar på rad liggandes utslagen i gatans mitt.
I rätt men fel sällskap. Men alltid under stjärnorna.

Vi är handhållna i natten och jag vet lika lite nu som då.

My heart is hurting when I share.

My sunny side has up and died

I'm betting that when we collide

The universe will shift into a low

Jag har inget konstant kvar i mitt liv.
Och nu är jag mer rädd än någonsin.

"Tonårskärlek", skrattade han, "det är ju det man lever för nu!"
Då skakade jag på huvudet, log och höll med om varje stavelse.

Idag inser jag att jag inte kan hålla med honom längre.

Nocturne, Op. 27: No 1, in C Minor.

"We humans are not made for crashing".

Anteckningar pt.8

Vi faller isär genom glömskan, bortom ljuden och över livet.

Så som jag saknar dig när natten är nära saknar jag aldrig igen.

I will remember your face
'Cause I am still in love with that place
But when the stars are the only things we share
Will you be there?


Benjamin Francis Leftwich – Atlas Hands

Allt jag begär är hans armar runtom mig.

Oförskämt bra.

Jag har inte så mycket att komma med.
Är alldeles för ofokuserad och allmänt ointresserad (av allt, inte specifikt bloggen) för att komma med så mycket mer än prettiga egobilder och tipsa om den musik som jag ständigt har i öronen.


Det är trevligt att det ändå är några som tittar förbi ibland.
Även fast ni inte säger så mycket.
Men tack i alla fall. 

Leaving me stranded all in love on my own.

Känner mig så illa tvungen att dela med mig av det bästa jag hört på ett litet tag.

I don't wanna be here holding on.

Watch her run
Can you feel it?
Watch her run
Can you feel it?

"People hurt each other and fool themselves 
Creating non-existing problems in their own house
I just look upon this world and I feel alone"

- Lars Eriksson

Är det fel av mig att sakna smärtan i bröstet?
Är det fel att jag känner mig tom utan den?
(samtidigt som saknar jag dig fortfarande)

Hands, like secrets, are the hardest thing to keep from you.

Och hur din hand alltid följde min midjas kontur och hur den alltid stannade vid kröket av mitt höftben och omslöt det.

You say isn’t it hard?

Jag kan inte låta bli att önska dina fingrar över min kropp.

Än så länge har jag inte drunknat i regnet.

Like Jesus, kinda.

Är återigen aktiv på min --> TUMBLR <--

Cause it's just the bones you're made of.

And you laugh like you've never been lonely
That's alright honey
That's alright with me
Oh you laugh like there's hope in the story
That's alright honey
That's alright with me
Oh you laugh like I'll be there to hold you always
Always here
I'm always here, always here

(...)

And you love like you've always been lonely
That's alright honey
That's alright with me
Oh you love him with all of your body
That's alright honey
That's alright with me
Oh you love him like he'll be there for always
Always honey yeah, always near
Always honey, always near
Always honey, always near

Är så fasligt trött på att vara beroende av andra människor.

Att jag klarar mig själv?

Till alla pulserande muskler där ute.

Idag är dagen då mitt hjärta ska lida av extra mycket (heart)break och (heart)ache.
Men jag säger screw that shit, mina dagar är fyllda av det ändå.
Jag behöver inte en speciell dag för att känna mig ensam.

Jag gör som min finaste Agnes och går ut i snöslasket och letar enhörningar istället.

Xoxo, your.personal_bitterfitta@livet.nu

Lördag.

• Det tar trettio sekunder in i I Will Follow You into the Dark för mig att börja skratta åt mig själv för att jag så desperat försöker klämma fram lite tårar för att rensa systemet.
• Det tar en The End och en Arlandria att röka en cigarett utan att börja frysa allt för mycket.
• Det tar tjugotre sekunder in i Fallskärm för mig att tycka om den.
• Det tar en Ramalama (Bang Bang), en Urban Photograph och en What You Know för att jag ska bli glad över att våra grannar inte lätt kan se in genom våra fönster.
• Det tar en Rubber And Soul, en Skin And Bones och en I Gave You All för att få ned mig på jorden igen och hamna där dagen började.

Nu längtar jag efter mina fina och efter att få åka till Falkenberg och dricka vin.

Is it a bird, is it a balloon? No, it's both!

Kvalitén dog.

Katten.

Said he's on his own, but his own is you.

I meant every word.

But it's only words
I meant every word
They're just fucking words

Foo Fighters – Word Forward

Det här är Ellen.

Hon är en av mina absolut finaste någonsin.
Dessutom fyller hon arton idag, och det är ju inte fy skam det heller.
Största grattiset till dig Ellson. *hjärtanochsådantdär*

Det är som att hjärtat inte får blod nog.

Jag kommer fortsätta att drömma om dina tunna handleder.

Känslokavalkader och trasiga bussäten.

Om nu verkligen hela livet kunde vara ett disco.

"Det smakar plast, rök och sprit i din mun 
När du pratar verkar du jättedum, och du är alldeles för ung 
Men det får duga i natt för båda vet att 
Det här betyder ingenting"



Krunegård och mer eller mindre friktionslöst flyt i jobbet med projektarbetet.
Sämre lektionsfri måndag kunde man nog allt ha.

Anteckningar pt.7

När vi ligger nakna för varandra under januaristjärnorna känns i morgon lika trivialt som min hand på din knottrade svank. "Jag är ditt tramp stamp" viskar vi fnittrande i hans öra.

Emelie.