Till hennes sneda tänder som fastnar på underläppen när hon ler.
Till hennes gråspräckliga hår som lockar sig i nacken.
Till hur vi frågar varandra om vi kan få en kram för vi vet att den andra inte alltid vill.
Till hur hon ibland säger helt fel saker.
Till hur hon ibland säger precis rätt saker.
Till hur hon nästan varje dag säger att hon älskar mig även fast jag inte säger det tillbaka hälften så ofta som jag borde.
Till hennes dåliga humor.
Till hennes doft.
Hem till min mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar